magdisch

Nu är det slut på julefriden. Ganska skönt måste jag säga, visst är det väl mysigt med jul och så men i år har den tillbringats hos mina småkusiner i Göteborg och jag måste säga att efter några dagar är man ganska rastlös efter att bara ha ritat, lekt med barbie och blivit friserad av 5åriga Alva hela dagarna. Dessutom var jag antagligen allergisk mot antingen deras katt eller julgran för det har kliat i mina ögon hela julen. Låter som att allt sög, men det gjorde det faktiskt inte det var trevligt också och fördelen med Göteborg var ju att det fanns massa affärer på mellandagsrean och tomten tyckte nog att jag hade varit snäll för han kom med en ny mobil till mig. Eller ja om man ska vara riktigt ärlig så kanske det var mamma och pappa som tyckte att jag hade varit snäll för det var jag som fick vara tomte (A). Jag är riktigt bra, ingen under 6 år märkte att det var jag.

Nu taggar vi inför nyår då jag ska få dansa omkring i min svarta paljettklänning. Idag har vi varit och inhandlat troligtvis alldelles för mycket mat som vanligt. Mamma tyckte i alla fall att det tog för mycket plats i kylskåpet och då är det bara efterrätten som förvaras hemma hos oss.

Förresten har jag inte städat än.. hihihihihihi
MEN JAG SKA! 

Det måste vara inplanerat exakt hur många dagar man klarar av i skolan innan man måste ha lov. Så känner i alla fall jag nu, inte en dag till! Skulle egentligen till kyrkan med klassen imorgon, men jag skippar det och går och tittar på klockarhagsskolans julshow istället.

På fredag har jag ett topphemligt uppdrag att utföra, som jag inte tänker avslöja, möjligtvis efteråt om det inte blir för stor flopp, haha! Ledtråd: det är minst lika glammigt som Louices modelljobb.

På lördag är det äntligen den efterlängtade maskeraden! Vi är taggade till tusen och har knappt pratat om något annat de senaste veckorna, kommer nog bli en kanonkväll.

Anna och jag sitter på bussen hem och Anna nämner att hon åt upp hela sin chokladkalender imorse för att hon inte orkade äta någon frukost. Gubben som sitter mitt emot oss tyckte att det var väldigt kul och inflikar "hoppas det var god choklad då". "Hehe aa" svarar Anna och efter det går det inte att få stopp på gubben! Han kan inte ha fått prata av sig på flera år. På de 10 minuter jag satt på bussen pratade han oavbrutet om hela sitt livshistoria! Om att han brukar ha bråttom på morgonen, att han har en eldriven 3-hjuling från landstinget, nån tant som hade förlorat sin man och hur han hjältemodigt hade kastats sig i taxin och åkt till henne, men han hade inte råd med taxi hem så han tog med cykeln och cyklade hem det var jobbigt för han så han fick stanna och vila i varje busskur. Han tyckte det var roligt med mopeder och hade haft nån jättebra som man inte behövde hålla i styret när man körde. Sin utbildning som han inte hade berättade han också om, hans bror var snickare, orgel och dragspel tyckte han va fina instrument och han hade en kompis som spelade bättre dragspel än de på tv! (Y) Han trodde fram tills för några månader sen att stockholm låg i skåne, det enda han hade lärt sig i skolan var vad verb var för nått. Och så klagde han på något om jobb, pengar och facket, det var bättre förr tydligen. Jag och Anna fick inte en syl i vädret mer än att sticka in med ett "jaha", "mm", "oj" eller "hehe" när han andades. Anna fick säkert veta ännu mer intressanta saker när jag hade gått av.

Jag sitter och tillverkar julkort i min lilla tomteverkstad så om ni har varit snälla kanske det kommer ett i brevlådan om några dagar. Bli inte ledsen om det är lite snett här och var bara, kan hända även den bästa att saxen inte klipper rakt.